Handbok för valåret

Året är 2018, och Sverige befinner sig i ett valår. I fikarummen och på de sociala medierna pågår ett lågintensivt krig om årets narrativ och innehåll. Vilka frågor ska utgöra valrörelsen och varför? Blir det feminism, invandring, klass eller lag och ordning? Trots ojämna odds och tidiga bubblare är det ingen som vet säkert, och bland rekordstora mediesatsningar och dark ads står flera dörrar på glänt. Om något klingar sant i dessa tider är det Antonio Gramscis visdomsord från 1916: Att leva är att ta ställning.

För att kunna orientera i denna valårets terräng krävs givetvis att man besitter uppdaterad information om världens beskaffenhet, och att man håller för sant att det förvisso är stort att tänka fritt men än större att tänka rätt. Med detta i åtanke ska jag nedan redogöra för diverse epistemologiska principer, som inte bara är oumbärliga för att kunna tolka och generalisera data på ett vetenskapligt sätt utan som också bidrar till ett mer gemytligt och ärligt debattklimat.

1.  Jämförelse = Likställning
Viktigt att komma ihåg ute på slagfältet är att en jämförelse alltid är detsamma som en likställning, alldeles oavsett hur denna jämförelse formuleras. En jämförelse mellan två skilda ting vittnar om att avsändaren alldeles tydligen anser att dessa ting är precis likadana beträffande samtliga till buds stående mätvärden. Det intellektuellt hederliga är därför att undvika jämförelser, då saker och skeenden enbart kan förstås i sin unika kontext och aldrig i relation till varandra. Detta är en välkänd princip som redan Thrasymachos och Platon noterade i sina dialoger 400 f.Kr.

2. Förklaring som ursäkt
Ytterligare en viktig minnesregel är den om att en förklaring av en handling alltid innebär att handlingen som sådan ursäktas. Om någon exempelvis gräver ner sig i empiri för att söka förklara varför vissa människor begår gräsliga handlingar är undersökningen i sig att betrakta som en ursäkt (och vanligen även ett ställningstagande) för detsamma. När det kommer till gräsliga handlingar är det varje gång allra bäst att inte veta varför de sker, det är enbart så vi kan stoppa dem.

3. Korrelation = Kausalitet
Vi går raskt vidare till en litet mer teknisk princip i sammanhanget! I grova drag kan man säga att denna princip ämnar beskriva hur en samvariation mellan två variabler alla gånger är av monokausal natur. Hittar du en samvariation mellan två variabler behöver du alltså inte ställa upp en korrekt formulerad statistisk analys; sådant dravel kringgår det sunda förnuftet och hör inte hemma i ett vuxet samtal. Om man sedan inte nöjer sig med det vassa svärdet om sunt förnuft kan man med enkelhet sabla ner statistiken ytterligare genom att även åberopa anekdotisk bevisföring. Om du sett, hört eller upplevt en samhällsförändring är saken avgjord, din tes stämmer minsann(!), och om någon är av motsatt åsikt är det för att den har fel. Saken behöver ej diskuteras närmare.

4. Bemöt det sämsta argumentet!
Ponera att du befinner dig i en situation där din meningsmotståndare avfyrar inte ett, inte två utan hela tre argument för sin sak. En sådan manöver kan vid en första anblick framstå som lätt otäck, varför det är nödvändigt att känna till att du enbart behöver sabla ner det sämsta argumentet för att sänka tesen som sådan. Denna princip härrör från det retoriska faktumet om kumulativ argumentation, där din motståndares argument är avhängiga varandra, och precis som med ett jengatorn faller hela bygget om klossarna på botten tas bort.

5. Rätten att yttra!
Någon har blockerat dig på twitter och du kan inte längre göra din röst hörd. I denna situation är det uppenbart att personen ifråga begränsat din yttrandefrihet, och detta är en allvarlig sak. Yttrandefriheten finns stadgad i regeringsformen, i vilken det slås fast att yttrandefriheten omfattar rätten att ständigt bli lyssnad på av privatpersoner, och en inskränkning av din yttrandefrihet är därför ett brott mot grundlagen. Viktigt att komma ihåg här är att ingenting förbättras av att du blockerar personen tillbaka, då två ont inte gör ett rätt. Det bästa du kan göra är att upprätta en anmälan hos konstitutionsutskottet.

6. Säger någon emot? Då är det ett hot!
Om du befinner dig i en diskussion där någon svarar på dina påståenden med en konträr åsikt är det alla gånger uppenbart att personen ifråga riktat ett direkt hot mot dig som person, och detta alldeles oavsett hur denna åsikt presenteras. Under valåret har polisen fullt upp med att utreda dessa brott, varför chansen är minimal att få någon hjälp från ordningsmakten. För att undvika att utsättas för brott av denna karaktär kan dock förebyggande åtgärder vidtas genom att exempelvis enbart umgås med folk som tycker precis som du.

7. Konkretisera annans åsikt
Denna argumentationstekniska manöver är oerhört populär tillika svårparerad, varför den sedan januari 2018 enbart får sjösättas med målsmans tillstånd. I sin essens söker den fånga det faktum att ett blygsamt påstående aldrig existerar i ett vakuum, och därför inte nödvändigtvis är av så oskyldig natur som det till en början kan verka. Om någon exempelvis yrkar på avskaffandet av vinstdrivande friskolor är det din uppgift som sanningssökare att se förbi dimman av retorik, så att verkligheten kan skönjas. Ett förbud mot vinstdrivande friskolor är givetvis ett vänsterstruket förslag, och då är det inte över huvud taget orimligt att tänka sig att avsändaren vill ha det som i Nordkorea. Det är naturligtvis orimligt att personen ifråga vill ha det som i Nordkorea, något som han eller hon illa kvickt behöver ställas till svars för. Detsamma gäller i det fall någon föreslår sänkta skatter – ett högerförslag som inte på något sätt är svårt att associera med Pinochets Chile. Vad du gör dig skyldig till när du skrider till verket med denna princip är inte värre än den kartograf som avbildar världen i en mindre storlek för att få en helhetsbil. Att kategorisera världen på detta sätt är nödvändigt för att kunna förstå den, och nog tusan behöver vi alla en karta för att kunna hitta hem?